Historik

Barnens hopp grundades i Sollentuna 1996 av Agneta Bergström. Verksamheten bestod de första åren av att samla in och skicka stora mängder förnödenheter som kläder och livsmedel till ryska barnhem, barnsjukhus och organisationer för gatubarn i Ryssland. Den första transporten skickades iväg den 12 december 1996 till barnhemmet i Rodovoje Ryssland. På barnhemmet fanns 61 barn i åldrarna 3–10 år. Barnhemmet hade aldrig fått hjälp tidigare och både byggnad och barn var i dålig kondition. Genom Barnens hopp fick barnhemmet också en traktor, donerad av en lantbrukare i Dala Husby, för att kunna odla upp sin mark som låg i träda. Barnens hopp organiserade också hjälpsändningar till spädbarnshemmet Pechory, som 1997 hade 123 barn i åldrarna 0–4 år, till internatskolan Puskinsjkije Gory och till två barnhem i Krasnogorodsk.

Från 2001 har verksamheten främst varit inriktad på Ukraina. Detta har omfattat humanitärt bistånd till bland annat barnhem i Odessa. 2003 upprättade Barnens hopp i samarbete med barnsjukhuset Zytomyr Ukraina ”Childrens’ Trust Telephone” (CTC), en hjälptelefonlinje liknande det svenska BRIS:s kristelefon, och 2004 också CTC-telefonlinjer för gatubarn i Piski och Kiev. Barnens hopp var en av deltagarna i Radiohjälpens kampanj Världens barn 2004. Stöd från Reseindustrins Barnfond New Hope gjorde det möjligt att renovera barnhemmet Vännernas hus i Piski. Bidrag från svenska Barnens hopp-faddrar 2002 användes för att understödja barn i Bobrovitsa-regionen och att ge punktinsatser till ett äldreboende i samma region.

Reseindustrins Barnfond förvärvade 2006 en fastighet i Reni, som överläts till Barnens hopp. Barnfonden bekostade också en renovering av byggnaderna. Detta blev familjehemmet Novy Dom, som fortfarande förestås på plats av Agneta Bergström. Att bygga upp och driva verksamheten har inte varit lätt, men Barnens hopp ses numera som en stor tillgång för området. Omkring 20 barn bor mer eller mindre permanent på Novy Dom.

2019, efter flera års kamp mot en snårig byråkrati, blev Novy Dom officiellt registrerad i Ukraina som en ideell organisation, en s.k. NGO, med en status som ”Center for social assistance and support for children”.

Agnetas tillbakablick

I ett inlägg på den gamla fadderbloggen den 8 oktober 2016 skriver Agneta: »I år fyller Barnens hopp tjugo år. Den 13 december [1996] skickade jag iväg den första långtradaren till barnhemmet Rodovoje i Ryssland. Sedan åkte vi dit i flera år till spädbarnshemmet i Petjory, internatet i Puskinskije Gory och även till gatubarnen i Sankt Petersburg. Det var inte enkelt, kan jag säga, men varje gång lyckades vi. En gång satt vi arresterade i Ryssland och efter det började min son kalla mig för »kåkfararen«. Då var det lite läskigt men nu skrattar man åt det. Men en sak är säker: tullarbetarna i Ryssland hatade mig verkligen. Det visade de väldigt öppet.

Tänk så långt vi har kommit under dessa tjugo år. Mamma, som inte finns med oss längre här på jorden, stod varje helg och packade kläder i olika storlekar. Pappa åkte runt i Sollentuna och skrapade ihop banankartonger som vi packade i. Tänk så många barn som har fått varma kläder och skor på fötterna. I Kyiv delade vi ut varmt te och färska frallor till gatubarnen. Allt det här skulle aldrig ha varit möjligt om ni inte hade hjälpt till på olika sätt. I dag har vi vårt eget hus, där barn får all den kärlek, mat, kläder och en varm säng som de aldrig har haft tidigare. Jag vill dela de här tjugo åren med er, utan er hade det varit omöjligt. Med kärlek till er all.«